.

Nu har vi äntligen fått se våran lill bebis:) vilken underbar känsla det är, obeskrivligt!Hon som utförde det var jätte gullig och förklarade allt hon gjorde och såg. Och gud vilken skilnad på maskinerna jämfört med när vi väntade saga, går inte att jämföra. Man såg allt hur tydligt som helst. Hon sa att dom inte brukar räkna fingrar men man såg så tydligt på liten så hon kunde göra det. Och jag vet att man inte ska önska sig ett specieltl kön, men innerst inne tror jag alla har en önskan.. och min och Malles har ju varit att få en liten pojke, och vet ni, Saga ska få en lillebror!!!!!  :)

Jag tror både jag och malle svävade ut från undersökningsrummet, sen ville Malle fira lillebror med mat, så vi slog oss ner i restaurangen innan vi for hem:) Missförstå mig rätt, hade blivit minst lika glad om det var en tjej, men en kille ska verkligen bli roligt:) Tänkt bara att få gå på pojkavdelningarna i affärerna och få köpa annat än bara rosa:)
Malle är nog den som är lyckligast, vilken kille har inte en dröm om att få en son;)

Och jag vet att man inte ska lita fullt ut på Ul, men även jag såg en tydlig snopp.. och som läkaren sa "det är lättare att missa nått som inte syns" med andra ord så är det större chans att det inte stämmer om dom säger att det är en tjej, för en snopp kan ju gömma sig, men syns den så är den ju där:) Och hon var själv säker på vad hon sett.

Nu kan jag äntligen köpa det gulliga setet jag såg på doffi, i grönt och blått:)