bättre dag idag...

Ja nu har jag sansat mig sen gårdagens inlägg. När saga hade somnat vilade jag en stund innan jag började dona. Gick ut med soporna, plockande undan efter dagens aktiviteter, bytte gardiner i vardagsrummet (dom svarta fick byta plats med mina naturvita linne paneler), sen tände jag ljus och satt mig i soffan med datorn. Hade inte på tv:n på hela kvällen, tyst och skönt var det. Malle kom hem kl 22.

idag har vi tagit det lugnt på morgonen. Ingen vidare sovmorgon då saga väckte oss båda kl 7, men vi låg och drog oss länge innan vi gick upp och gjorde frukost. Mannagrynsgröt och färskt grekiskt lantbröd. Sen tog jag och saga ett bad, när hon var klar spolade jag i kokhett vatten och la mig ner och läste 1 timme innan jag gick upp för att göra mig klar. När Malle sen gick in i duschen skulle saga självklart bada med han också, bunke denna gång, så ingen kunde anklaga hon för att inte vara ren;)

Vid 11 for vi in till Luleå och Leos lekland. Saga och Malle busade på, jag åkte några rutchkanor med dom men sen gav jag upp och satt och läste på min påbörjade bok. Tog en fika paus innan älsklingarna fortsatte leka. Emelie jobbade idag så fick mig en pratstund med hon också. Nu förstår jag tjusningen med leos, när man själv slipper leka;) Var himla skönt att bara få sitta ner med en bok och koppla av ett tag. Malle däremot är helt slut, han ligger och sover här brevid mig i soffan. Det är inte lätt att vara lekfarbror:)

Har älgkött på tining. Malle står för middagen med andra ord. Är inte så överförtjust i älgkött, men Malle är himla duktig på att tillaga det. Tror jag ska ge förslag att göra det i lergrytan, är så lätt att bara slänga i potatis och grönsaker och så sköter det sig själv.

Idag har jag även bestämt att kökslampan ska borras upp. vet inte hur många gånger jag sagt att jag vill ha upp den men än hänger den inte där. Är väldigt besvärlig att sätta upp därav har det antagligen inte blivit gjort.

Mina höfter och svank håller på att ge upp. Fogarna spökar. Är öm och har en ilande/ brännande smärta ständigt. Malle masserade i morse och jag trodde jag skulle gå i taket av hur öm jag var. Nu får gärna lillebror skynda sig lite så jag får bli människa igen. Nu när hösten är här skulle jag göra vad som helst för att få gå på en långpromenad... tyvärr får det förbli drömmar. Jäkla krämpor!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0