bilder från dagen
lägger upp lite bilder från öppna förskolan idag....
Nästäppan som jag kände av igårkväll har i dag brutit ut i en jäkla förkylning. Nu sitter jag här med nästäppa, onda bihålor och ett tryck i huvudet som vägrar att släppa. Som att det inte räckte med att vara hemma med en huligan i gravid tillstånd, sen ännu en förkylning på det , det tackar vi för!
Har haft förvärkar hela kvällen, inte så sköna heller. Och foglossningen idag har inte vart att leka med, trodde inte jag skulle överleva morgonen. Blev lite bättre under dagen men är fortfarande ingen lek att resa sig, vända sig och gå. Antar att det är gårdagens promenad som satt sina spår. Jag lovar att inte klaga en minut om jag får tillbaka foglossningen som sitter i svanken/benen bara jag skulle slippa ha den mellan benen.
Hade så med saga också, och än (tack och lov) gör det inte lika ont, men det kommer väl, och när det kommer är det bara glömma att ta sig upp ur sängen på morgonen.
Kommer så väl ihåg när jag väntade saga och vaknade för att gå på toa på natten. (det var mest på natten och morgonen som det var outhärdligt) Först att ta sig till sittande ställning i sängen gråtandes över smärtan, att kämpa för att kunna ställa sig upp och tillslut stå på golvet och inte kunna röra fötterna en millimeter utan att skrika rakt ut.
Malle som fick vakna mitt i nätterna för att lyfta mig under armarna så att jag skulle kunna ta mina myrsteg till toaletten. Önskar inte ens att min värsta fiende ska behöva uppleva det. Och önskar över min döda kropp att jag inte ska få lika mycket besvär den här graviditeten.
Har haft förvärkar hela kvällen, inte så sköna heller. Och foglossningen idag har inte vart att leka med, trodde inte jag skulle överleva morgonen. Blev lite bättre under dagen men är fortfarande ingen lek att resa sig, vända sig och gå. Antar att det är gårdagens promenad som satt sina spår. Jag lovar att inte klaga en minut om jag får tillbaka foglossningen som sitter i svanken/benen bara jag skulle slippa ha den mellan benen.
Hade så med saga också, och än (tack och lov) gör det inte lika ont, men det kommer väl, och när det kommer är det bara glömma att ta sig upp ur sängen på morgonen.
Kommer så väl ihåg när jag väntade saga och vaknade för att gå på toa på natten. (det var mest på natten och morgonen som det var outhärdligt) Först att ta sig till sittande ställning i sängen gråtandes över smärtan, att kämpa för att kunna ställa sig upp och tillslut stå på golvet och inte kunna röra fötterna en millimeter utan att skrika rakt ut.
Malle som fick vakna mitt i nätterna för att lyfta mig under armarna så att jag skulle kunna ta mina myrsteg till toaletten. Önskar inte ens att min värsta fiende ska behöva uppleva det. Och önskar över min döda kropp att jag inte ska få lika mycket besvär den här graviditeten.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Inte för att strö salt i såren...men foglossningen var ju juvlig, mot själva förlossnings smärtan!!!Hemska tanke att behöva genom lida det en gång till!! Fast det är förstås olika för alla...
Postat av: Anna
Tack för tipset!
Trackback